Om utbrändhet

Vilket ord ska man använda?

Utbrändhet, utmattningssyndrom eller utmattningsdepression? Ska man säga att man har gått in i väggen, kraschat eller kollapsat?

Den här formen av psykisk ohälsa kommer ju oftast ganska plötsligt. För mig var det som en blixt från klar himmel. Därför gillar jag beteckningar som beskriver detta. Mitt eget favoritbegrepp är UTMATTNINGSKOLLAPS. Det tycker jag beskriver det som jag har upplevt bäst.

En ganska vanlig beteckning är utmattningsdepression. Det tycker jag är direkt missvisande. Jag blir förnärmad när folk tycker att jag ska äta medicin mot depression. ”Jag är ju inte deprimerad” säger jag. Under hela den tid som jag har levt med min utmattning har jag aldrig varit deprimerad. Möjligen uppgiven stundtals, men då har det berott på yttre omständigheter, som att försäkringskassan inte har lyssnat, haft kunskap och fått förutsättningar att hjälpa mig. Den som jag har varit helt beroende av för min försörjning har sviktat. Är det konstigt att man blir förtvivlad? Men depression är väl ändå nånting annat.

I en artikel i Dagens nyheter 2002-05-27 beskrivs en studie av 67 kvinnor som var sjukskrivna för stressrelaterad ohälsa och som remitterats till företaget Quranten för rehabilitering. Där fann man att kvinnorna inte led av depression. Däremot hade de svåra minnes- och koncentrationsproblem, långsam mental reaktionshastighet och dålig simultankapacietet. Resultatet visar att de hade omfattande nedsättningar inom vissa områden i hjärnan, skador som liknar dem som strokepatienter har.

Studien finns som delarbete 1 i Agneta Sandströms avhandling och ingår tillsammans med två andra studier i

http://umu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:358778 (titta längst ner ser du under filinformation en länk till avhandlingens fulltext)

Tröst för dig som fått höra att du ska rycka upp dig

http://magasinetfilter.se/magasin/2012/26/grannen-ser-dig

Jag hörde ett radioprogram en gång om en kvinna som drabbats två gånger av livsomvälvande tillstånd. Först av bröstcancer och sedan, några år senare, av utbrändhet. Det gav henne ett unikt perspektiv. När hon hade cancer möttes hon av kompetent och förstående personal i sjukvården. Det fanns färdiga manualer för vad hon skulle göra och en plan för vilken vård hon skulle erhålla. När hon sen blev utbränd saknade hon allt detta. Hon var helt ensam och utlämnad och fick i stort sett ingen vård alls. Bristen på kompetens och bra bemötande ute i samhället är hårresande! Särskilt med tanke på att kunskapen ju finns!

 

Tips om hur man svarar

Vad gör man när man berättar om hur man har det som utbränd, kanske att man är så trött så trött, och får till svar att:

  • Jag är också jättetrött när jag kommer hem efter jobbet.

Det gör ju så ont. För själv vet man ju att det inte alls är samma sak. Att vara trött är en sak, att inte fungera, en annan.  Mitt tips är att man svarar så här:

  • Det låter inte bra. Man ska ju kunna jobba åtta timmar utan att bli alldeles slut. Orkar du aldrig göra någonting som helst på kvällen?

Då brukar det krypa fram att de går på både det ena och andra ibland på vardagkvällar, och sen behöver man oftast inte säga mer. Men det finns ju också de som är så trötta att de faller ihop i en hög och inte orkar någonting mer efter jobbet. Då får man försöka uppbåda lite empati och säga att de bör gå till doktorn.